Vindsurf

Jag surfade i drygt en timme och just när jag ska gå upp så kommer Fredrik och frågar om jag stannar och surfar lite. Jag säger ja och vi kämpar mot vinden för att komma ut och paddla runt den stora stenen (udden) i solviken. Jag är fortfarande trött, kall och inte helt vaken än. Därför får jag en stor shock när jag ser hur stora vågorna är! Jag vet att det är sten bakom mig så om jag blir spolad är det kört. Då börjar adrenalinet komma och samtidigt så kommer jag på att jag måste till skolan! Min bräda är ganska så liten så Fredrik hann före mig med sin större bräda och jag hamnar lite på efterkälken. Jag försöker ropa till han att jag måste till skolan, men han hör inte vad jag säger. Så jag kollar på klockan och bestämer mig för att åka in mot stenen och inte runda den. Det visade sig vara ett ganska korkat drag... Jag försöker ta en 2 meter stor våg in mot stenen men vågar inte ställa mig upp för att en wipeout hade kunnat sluta väldigt illa, kanske en knäckt bräda eller kanske en knäckt nacke :p Jag har ganska tur och tar mig med stor möda in och går upp på stenen till säkerhet. Det bästa med detta var i alla fall att adrenalinet väckte mig effektivt. Det är en skön känsla med adrenalin och den höll i sig rätt länge också! :D

Men jag har lärt mig en sak: Stessad och trött Eric + stora vågor, mycket vind och stömmt vatten= Inte så bra!

/Eric